.

onsdag 28 september 2011

Diskbråck

Lustigt att det ska ta nästan ett år innan man fattar vad som är fel.
Men nu känns det som att jag förstår hur alla mina små symtom hänger ihop, och varför mina grymma övningar inte har hjälpt mer än de har gjort.

Jag har diskbråck!
Det säger i alla fall min Naprapat, och att det är med 95% säkerhet.
En liten disk som hamnat lite fel längst nere någonstans mellan första och femte kotan längst nere vid rumpan.

Medicinen är inte så besk som jag hade fruktat..

  • Fortsätta träna som jag gör, dvs 2-3 bålstyrkepass / vecka
  • Fortsätta springa samma mängd/intensitet som nu

Dessutom ska jag köra McKenzie - stretch varje morgon och kväll.

Framåt våren kan jag sätta igång med lite hårdare löpträning..!

lördag 24 september 2011

Maten i mitt liv..


Om jag för två år sedan hade känt mig som jag gör idag hade jag betraktat mig själv som hel och kutat järnet i Thomastempo tills jag inte kunnat springa en meter längre.

Skillnaden är alltså att jag i princip kan springa nu även när jag anser mig vara skadad.
För min del är det sällan så att smärta är svaghet som lämnar kroppen - för mig brukar det betyda att jag håller på att bli skadad.
Därför är jag numera mer lyhörd.

Katarina har hjälpt mig mycket att se verkligheten som den är och inte som jag vill att den ska vara.
Hon ställer relevanta frågor som hon oftast vet svaret på innan hon frågar dem.

Ingmaries kommentar i mitt förra inlägg fick mig att börja fundera på det här med kosten och möjlig obalans i kroppen.
Jag tror att det ligger väldigt mycket i det!

Mina allergier och matfobier gör att min kost varken följer några cirklar eller trender.
Jag käkar det jag kan och gillar och inte nödvändigtvis det min kropp behöver.

I perioder käkar jag dessutom alldeles för mycket godis och annan skitmat.
Det märks inte på vågen, men jag kan tänka mig att sammansättningen av mineraler i min kropp knappast är optimal.
Även om jag käkar massor av nyttigheter så är ju kroppen bombarderad av en massa annat skräp.
En klok person sa så kan jag träna hur mycket som helst, men 70% av resultatet ändå beror på vad jag äter.
Därför är det maten jag nu ska fokusera på den närmaste tiden.
Jag ska ersätta dåliga vanor med nya och bättre.

Jag kan berätta att jag en normal dag vanligtvis stoppar i mig två st. Haribopåsar och ett 100g mjölkchoklad.


Mitt nya motto ska vara ASICS (Anima Sana In Corpore Sano - en välmående själ i en välmående kropp).





söndag 18 september 2011

Tillbaka till skrivbordet

Om ett par månader har det gått ett år sedan min höft började strula.

Innan dess hade jag också skador som i sammanhanget var rätt beskedliga.
Lite benhinneinflammation, lite gubbvad som med lite teknik kunde masseras och tränas bort med hjälp av lite experthjälp.

Enligt (Naprapat)Jimmy beror mitt höftproblem på för lite grundträning.
Den biten kan jag köpa, men just nu har jag lite svårare att acceptera att jag faller tillbaka hela tiden trots att jag sköter den alternativa träningsbiten fläckfritt.

Jag har lärt mig att älska Cirkelfys, Plankor, Vibrationsträning, Stretch, Myrtl och allt vad det heter.
Därför gör det inte så mycket att jag kommer att behöva köra detta året om, till tidens ände.

Med en dåres envishet hävdar jag att denna kroppen SKA klara av att springa.
Hur svårt kan det vara??

Tänder höstens första brasa.. och planerar..




torsdag 15 september 2011

Kommunikationsproblem

Men varför ska det vara så svårt att förstå sig på den här kroppen?

Ena dagen säger den tjohoo och nästa dag ber den om nåd.

Igår började den be om nåd igen..

Dags att gå tillbaka.. inte till ruta ett utan till naprapaten.


tisdag 13 september 2011

Vilopuls

När jag började träna för ett par år sedan låg min vilopuls på över 80..


Jag brukar inte kolla pulsen så ofta.
Men det finns en väldigt bra app som heter "Heart rate" (underligt namn eller hur? :-).
Den senaste tiden har jag mätt med jämna mellanrum och igår kväll innan jag somnade hade jag det lägsta värdet hittills.

Denna killen hade aldrig kunnat drömma om att komma ner i 44 slag i minuten..

söndag 11 september 2011

Planen

Dagens plan:
30 min PowerPlate
75 min Spinning - Puls Intervall.

Resultat:
30 min Bålstyrka på matta.
75 min Grymt jobbig Spinning.


Dagens undran:
Hur kan 2 PP gå sönder samtidigt?



fredag 9 september 2011

Jag glömde ju..

Måste ju berätta hur det gick för vårt lag i DHL stafetten

Vi blev faktiskt bästa Telia-lag av totalt 31 deltagande lag.
Verkligen jättekul!

Tiden var 1:52 på de 25 kilometrarna.

Själv sprang jag mina 5 km på 22:02, vilket måste betecknas som en bragd med tanke på underlaget och att slalomspringandet är rätt mycket värre än vid vanliga tävlingar.

Ganska kul är det också att titta tillbaka på utvecklingen även om jag ju inte tränade alls de första åren jag sprang denna stafett.
Det här året har ju varit mycket upp och ner.. men det känns som att jag är mycket starkare nu än när det började gå snett för ungefär ett år sedan.

2007: 33:00
2008: 28:13
2009: 30:30
2010: 23:03

2011: 22:02

Nu är det uppladdning inför Skanörsmilen nästa lördag som gäller.


onsdag 7 september 2011

På spåret igen..

Hemma från dagens cirkelfys.

Kul att se många bekanta ansikten.
Som vanligt hade jag ingen koll på tiden utan kom 45 minuter för tidigt så jag tog en extra runda bålstyrka och stretch innan passet.

Det behövdes verkligen, för jag hade rätt mycket träningsvärk efter styketräning/löpningen i söndags.

Cirkeln var ändrad och en del nya grejor hade kommit till... KUL!
Det kommer att bli en spännande höst.


Bättre:-)

Faktum är att allt känns väldigt bra just nu.
Lungorna är tysta och fina och höften mjuk.

Inte för att jag tror att jag på något sätt är frisk och hel för alltid.
Men de där gångerna när man känner sig stark är liksom de som gör livet liiiiite härligare.



fredag 2 september 2011

Jag blir så jääääää-la trött

Denna mycoplasmainfektionen verkar aldrig försvinna.
Jag känner mig astrött, hängig och sjuk igen.


Enl. det jag har läst på nätet kan det ta lång tid att bli av med det.
Så fort jag tror att jag blivit frisk så kommer den tillbaka och slår undan benen igen.
Det värsta är att för varje dag som går så vet jag att jag måste träna en extra dag till innan jag är tillbaka på samma nivå som innan.


torsdag 1 september 2011

Gött mos i friska ben

De som har hängt med här på bloggen vet om de problem jag länge har dragits med i höften.
Om jag ska vara ärlig har det under vissa perioder varit så pass jobbigt att jag funderat på att lägga löpningen helt på hyllan under en längre period för att först bli helt frisk.
Senast för en vecka sedan fattade jag beslutet att helt gå över till alternativ träning och rehab

Men redan dagen efter tog jag tillbaka det, för helt plötsligt hade jag inga känningar alls... jätteskumt!
Sedan dess har det fortsatt och på DHL stafetten idag kunde jag ösa på 100% eller så pass mycket som en något febersjuk kropp nu klarade av.
2 panodil hjälpte mig på vägen..

Nu blir den stora utmaningen att belasta lagom så att jag inte hamnar i samma situation igen

(Går)dagens stafett var precis så rolig som den brukar vara. Glada kollegor som gav järnet och hejade på alla som sprang förbi tältet.
Jag var siste man, och när jag var klar samlades laget och vi käkade gott från grillen och pratade om dagens äventyr. 

När jag sedan efter ca. en timme reste mig för att gå hem slog det mig att människor fortfarande var ute och sprang, och när man tittade på vissa nummerlappar såg man att det inte ens var siste man i laget. Man måste verkligen imponeras av dessa människor som genomför loppen, trots att det är becksvart, småkallt när alla de som tidigare hejade vid sidan om banan har gått hem (förutom undertecknad då).
DET är hjältar det :-)